Kategori: Matsvinn, insekter & digitalisering

Ytterligare två nya sammarbetsprojekt inom cirkulär matproduktion / A further two new collaboration projects in circular food production

English below.

Det är ett rent nöja att kunna berätta att våra forsknings- och utvecklingskonsortium har fått ytterligare två nya projekt beviljade inom cirkulär matproduktion.

Det första är ett projekt som heter: Framtidens foder för fågel, fisk och fläsk. Målet med projektet är att skala upp de pilotprojektet som utförts tidigare (Fem to grön fisk i disk) där restströmmar från livsmedelsindustrin blir foder för insekter, som sedan blir del av fodret för fjäderfä, fisk och gris. Projektledningen för projektet är SLU och Axfoundation.

Det andra projektet heter: Integrerat cirkulärt, klimattåligt och mycket hållbart livsmedelsproduktionssystem. Målet med projektet är att skala upp ett cirkulärt livsmedelsproduktionssystem till en mer industriellt relevant demonstrator. Det bygger vidare på ett tidigare projekt: Akvaponi i en digital värld.

English

It is a pure pleasure to be able to tell you that our research and development consortia have received two more new projects granted in circular food production.

The first is a project called: Future feed for poultry, fish and pork. The goal of the project is to scale up the pilot project that was carried out earlier (Five to green fish in a dish) where waste streams from the food industry become feed for insects, which then become part of the feed for poultry, fish and pigs. The project management for the project is SLU and Axfoundation.

The second project is called: Integrated circular, climate-resistant and highly sustainable food production system. The goal of the project is to scale up a circular food production system into a more industrially relevant demonstrator. It builds on an earlier project: Aquaponics in a digital world.

Två nya projekt inom cirkulär matproduktion / Two new projects in circular food production

English below

Våra forsknings- och utvecklingskonsortium har fått två nya projekt beviljade inom cirkulär matproduktion.

Det första är ett projekt som heter: Cirkulärt matavfall blir mat igen. Projektet kommer att genomföra forskningsexperiment för datainsamling för att möjliggöra riskbedömningar. Uppgifterna ska validera hypoteser om hur regleringar skulle kunna bli mer effektiva och anpassade för en framtid där vår hantering av matavfall kan bli cirkulär. För mer information, kontakta: Fredrick Regnell på Ecoloop.

Det andra projektet heter: Datainsamling för hållbar maskininlärning inom cirkulär livsmedelsindustri/matproduktion. Projektet syftar till att skapa en gemensam standard för datainsamling och sedermera ML-modeller (Machine Learning) för effektivisering av cirkulär livsmedelsproduktion.

English

Our R&D consortium has had grants for two more projects approved around circular food production.

The first project which is called Circular food waste becomes food again (linked page in Swedish). The project will execute research experiments to produce data to make risk assessments. The research is to validate the hypnotises around how rules and regulations could become more effective and adjusted for a future where our handling of food waste become more circular. For more information, contact: Fredrick Regnell at Ecoloop.

The second project is called: Data collection for sustainable machine learning within a circular food industri/circular food production (linked page in Swedish). The goal of the project is to create a common standard for data collection and Machine Learning modells for optimisation of circular food production.

Cirkulär matproduktion, lagar och regler, går det ihop?

Fungerar dagens lagar och regler väl ihop med matproduktion som är baserad på kretslopp och cirkuläritet? Vad är utmaningarna och vad kan vi göra för att komma runt dessa?

Thomas Bjelkeman-Pettersson, från Johannas, deltog i ett rundabordssamtal på Miljöbalksdagarna som arrangeras av Naturvårdsverket. Runt bordet fanns också representanter från Naturvårdsverket, Vinnova (Innovationsmyndigheten), samt en filosof. Samtalet blev en riktig djupdykning i ämnet.

Musselodling som en del av ett förnybart näringskretslopp

Nästan alla känner till att vi behöver byta till förnybara källor för energi och sluta använda fossila energikällor. Inte like uppmärksammat är att vi behöver sluta använda fossila källor för näring för vår mat. Fosfor bryts på flera platser i världen. Bara i USA så bröts 27 miljoner ton fosfor under 2015.1

Fosfor använd inom jordbruk som del av de gödningsmedel som behövs för effektiv produktion. Jordbruksverket uppskattar att 0,4 kg fosfor/hektar mark läcker ut till havet.2 Med 3,3 miljoner hektar jordbruksmark i Sverige så blir det en del fosfor som går till havet. Jordbruksverket uppskattar att skogsbruket och jordbruket står för ungefär 1000 ton fosfor som går till havet varje år, vilket är ungefär hälften av all fosfor som läcker från mänskliga processer.3

Ett annat näringsämne som är kritiskt för växtodling är kväve, i form av nitrat. Det bryts inte i gruvor som fosfor, utan utvinns med en kemisk process, Haber–Bosch-processen, som använder mycket energi. Idag är det i huvudsak fossil energi som används.4

Hur uppnår vi förnybara näringskretslopp som gör att vi kan minska användande av fossila näringsämnen eller processer? Professor Anders Kiessling, SLU, berättar här hur vi skulle kunna använda musselodlingar i haven, som i Östersjön, för just det ändamålet.

Den första videon är en fem minuter lång sammanfattning.

Den andra video är 25 minuter lång, mer djupgående beskrivning av hur detta kan fungera.

1) Fosfatbrytning i USA, Wikipedia. (Engelska).
2) Fosforförluster från jordbruksmark – vad kan vi göra för att
minska problemet? Jordbruksinformation 27 – 2008, Jordbruksverket (PDF)
3) Ibid
4) Haber Bosch-processen, Wikipedia. (Engelska)

Musselodling kan vara en effektiv miljöåtgärd i Östersjön, men det slutar inte där

Musselodling som ett sätt att lyfta näringsämnen från Östersjön tillbaka i kretsloppsbaserad matproduktion tror vi kommer att vara väldigt effektivt i framtiden. Vi är inte ensamma om den åsikten. Vi samarbetar i flera projekt med Anders Kiessling, Professor i akvakultur på SLU och med Aleksandar Vidakovic, forskare på SLU. Det var båda författare till en rapport 2019 som heter, ”Musselodling i Östersjön som miljöåtgärd – nya positiva data från tre pågående EU projekt”.

Utrustning för skörd från en musselodling i St Anna skärgård, Mats Emilsson driver detta. Bild: Thomas Bjelkeman-Pettersson, Johannas.

Data från testodlingar under flera år visar att det kan inte bara vara ett bra och ekonomiskt sätt att lyfta överskottsnäring från Östersjön, men det fungerar också bättre än man trodde tidigare.

Mats Emilsson som vi ser här på bilderna har jobbat i flera år med att design förbättrade metoder och redskap anpassade för odling av musslor i Östersjön. Mats jobbar med det på Vattenbrukscentrum Ost.

Skörd av musslor i St Anna Skärgård, Mats Emilsson. Bild: Thomas Bjelkeman-Pettersson, Johannas.

Johannas jobbar ihop med Anders Kiessling och Aleksandar Vidakovic för att testa nya recept för fiskfoder, delvis baserat på musslor, men också på insekter uppföda på plantbaserat matsvinn från matproduktion, som är dela av vårt projekt Matsvinn 2. Slutmålet är ett fiskfoder helt baserat på regionala resurser, som ingår i de kretsloppssystem som vi designar och bygger, med förbättrad Östersjö-havsmiljö, minskad import av soja, fiskmjöl och fiskolja som del av foder, bättre foder för fisken och mindre miljöpåverkan från vår produktion.

Läs mer om resultat från musselodlingar i Östersjön: Musselodling i Östersjön som miljöåtgärd – nya positiva data från tre pågående EU projekt”.

Podcast: Spårbarhet och transparens med blockkedja

Något som binder samman alla våra projekt är digitalisering av processerna. Nu kan vi berätta att vi har ett samarbete med IBM Accelerator Sweden och ATEA Sverige där vi jobbar med att bygga en integration av de data system som vi använder med IBM FoodTrust.

Lyssna på en podcast från Techradar om vårt samarbete med IBM Accelerator Sweden.

Techradar podcast: Från mikroekosystem till makrosamarbeten

Vi vill gärna välja ekologiskt och närproducerat – men hur kan vi veta vad det egentligen är vi har på tallriken, hur ska vi kunna följa varje råvara från producenten till affären och hur kan vi veta vad som har hänt på vägen?  Hör oss berätta om cirkulär odling, akvaponi, hållbarhet, miljö och om alla de utmaningar man kan ställas inför som en startup – och om hur IBM kan hjälpa till. Vi pratar också om hur en önskan att lämna planeten tillsammans med ett besök på en science fiction-mässa kan leda till att man börjar ägna sig åt kretsloppsbaserad odling.

Lyssna på podcasten från Techradar.

Projektrapport: Matsvinn som resurs… med fokus på regelverk och digitala verktyg

Projektrapport: Matsvinn som resurs i ett cirkulärt system för livsmedel med fokus på regelverk och digitala verktyg

RAPPORT: VINNOVA 2019-02461 2020-09-09

Här kan man ladda ner projektrapporten från detta projekt (PDF 792 kbyte).

Sammanfattning

Ett övergripande mål för projektet är att i detalj förstå vilka krav som ställs idag på användning av restflöden och insekter i livsmedelskedjan. Det betyder
att projektet har levererat en fördjupad kartläggning som är överskådlig. Kartläggningen i sin tur ligger som grund för en framtagen lista på parametrar och processer för kvalitetssäkring av både foder och resursflöden. En rapport finns som visar fördjupning av regelverken och problemställningen kring tillämpningen. Där har myndigheterna en stor roll och idag saknas tydlighet. Det betyder att projektet har kommit en bit men arbetet behöver fortgå. Kontakten med myndigheterna är ännu i sin linda och behöver utvecklas.

Ett viktigt mål för projektet är att sammankoppla de olika delarna i
värdekedjan till en helhet för att öka möjligheten till cirkularitet. Leveransen
är en analys av regelverket, inkluderande möjliga hinder för cirkulära system och rekommendationer för förbättringar. Projektet levererar också en ökad förståelse för hur en fördjupad användning av digitala verktyg, som blockchain, kan ge förbättrad spårbarhet i hela kedjan och därmed ökar kunskapen kring kvalitet och ursprung, vilket stärker underlaget till myndigheter leder till ökad tydlighet kring regelverken.

Regelverken är mycket mer komplicerade än vi hade förutsett. Myndighetens bedömning av regelverkens tolkning har viss tendens till personlig bedömning vilket innebär stor risk att starta en insektsodling idag där investeringarna
är stora för både anläggning och osäkra kontrollprogram. Det betyder att samarbeta över branschgränserna blir än viktigare, även på EU nivå, för att kunna påverka systemet genom gemensam kunskap. Vägen framåt behöver leda till ett gemensamt förhållningssätt kring regelverk. Projektets angreppssätt har varit helt rätt men behöver intensifieras och exemplifieras genom pilotprojekt för ökad förståelse för matsvinns enorma potential och inneboende värden. Initiala studier från branschaktörer visar att cirkulär användning av matsvinn har ekonomisk bärighet. Verifiering innan uppskalning är möjlig.

Ett av projektets fokus var digitala system för spårbarhet: Inom det fältet diskuterar vi utmaningar och möjligheter runt uppskalningen av moderna digitala verktyg för kvalitetssäkring av hela matkedjan. Digitalt baserade spårbarhetssystem kan ge den transparens som är nödvändig för att uppnå
den ökade trygghet och förståelse som behövs hos myndigheter, företag samt slutkund, för att kunna fullt utnyttja insekter och matsvinn i ett kretsloppsbaserat matproduktionssystem. Projektet har påbörjat definitionen av en databas som kan ligga till grund för blockchain och spårbarhet. Ägandet av data blir en viktig aspekt som behöver utvecklas.

Projektrapport: Matsvinn som resurs… insekter som fiskfoder och blockchain

Projektrapport: Matsvinn som resurs i ett cirkulärt system med insekter som fiskfoder och blockchain för kvalitetssäkring

RAPPORT, STEG 1 VINNOVA 2019-02461, 2019-12-15

Här kan man ladda ner projektrapporten från detta projekt (PDF 2.6 Mbyte).

Sammanfattning

Vad blir viktigt för att nå de långsiktiga effektmålen?

  • Det finns mycket svinn / matavfall. Om vi använder en del av detta kan det räcka till mycket fiskfoder.
  • Det finns en osäkerhet om hur lagar och regler hänger ihop, gråzoner och ingen vägledning.
  • Dagens regelverk är inte avsedda för cirkulära system
  • Resultaten från SOAn visar att flertalet nyckelaktörer har identifierat följande kritiska punkter för implementering och uppskalning av innovationskonceptet:
    • Lagar & Regelverk för matsvinn och foder
    • Kvalitetssäkring genom spårbarhet i hela kedjan
    • Samverkan mellan nyckelaktörernas kompetenser

Enstaka nyckelaktörer identifierade även följande viktiga punkter

  • Lokal förankring
  • Samverkan med andra projekt
  • Pengar för investeringar

Digitalisering blir ett viktigt verktyg för att nå målen

  • Ett stortantal processer som ingår i ett cirkulärt matproduktionssystem och många av dessa behöver dokumenteras om man vill uppnå god spårning och transparens. Vi tror det är mycket svårt att producera ett säkert cirkulärt matproduktionssystem utan att spårning och transparens baseras på digitala lösningar.
  • Digitalisering av spårbarhet, transparens är ingen svår teknisk utmaning i sig. En av det främsta identifierade utmaningarna består av att uppnå ett brett upptag av ett digitaliserat system. Ett annan utmaning är hur man uppnår kvalitet på data och urval på vilken data som skall samlas in och vem data delas med. Datautvinning via indirekta metoder i ett större gemensamt system kan uppfattas som en risk för deltagarna och deras affärshemligheter runt deras försörjningskedja. Slutligen så är, baserat på tidigare erfarenhet, befintliga processer och deras förankring inom matproduktionsindustrin troligen en stor utmaning att ändra.