Musselodling som en del av ett förnybart näringskretslopp

Nästan alla känner till att vi behöver byta till förnybara källor för energi och sluta använda fossila energikällor. Inte like uppmärksammat är att vi behöver sluta använda fossila källor för näring för vår mat. Fosfor bryts på flera platser i världen. Bara i USA så bröts 27 miljoner ton fosfor under 2015.1

Fosfor använd inom jordbruk som del av de gödningsmedel som behövs för effektiv produktion. Jordbruksverket uppskattar att 0,4 kg fosfor/hektar mark läcker ut till havet.2 Med 3,3 miljoner hektar jordbruksmark i Sverige så blir det en del fosfor som går till havet. Jordbruksverket uppskattar att skogsbruket och jordbruket står för ungefär 1000 ton fosfor som går till havet varje år, vilket är ungefär hälften av all fosfor som läcker från mänskliga processer.3

Ett annat näringsämne som är kritiskt för växtodling är kväve, i form av nitrat. Det bryts inte i gruvor som fosfor, utan utvinns med en kemisk process, Haber–Bosch-processen, som använder mycket energi. Idag är det i huvudsak fossil energi som används.4

Hur uppnår vi förnybara näringskretslopp som gör att vi kan minska användande av fossila näringsämnen eller processer? Professor Anders Kiessling, SLU, berättar här hur vi skulle kunna använda musselodlingar i haven, som i Östersjön, för just det ändamålet.

Den första videon är en fem minuter lång sammanfattning.

Den andra video är 25 minuter lång, mer djupgående beskrivning av hur detta kan fungera.

1) Fosfatbrytning i USA, Wikipedia. (Engelska).
2) Fosforförluster från jordbruksmark – vad kan vi göra för att
minska problemet?
Jordbruksinformation 27 – 2008, Jordbruksverket (PDF)
3) Ibid
4) Haber Bosch-processen, Wikipedia. (Engelska)

Musselodling kan vara en effektiv miljöåtgärd i Östersjön, men det slutar inte där

Musselodling som ett sätt att lyfta näringsämnen från Östersjön tillbaka i kretsloppsbaserad matproduktion tror vi kommer att vara väldigt effektivt i framtiden. Vi är inte ensamma om den åsikten. Vi samarbetar i flera projekt med Anders Kiessling, Professor i akvakultur på SLU och med Aleksandar Vidakovic, forskare på SLU. Det var båda författare till en rapport 2019 som heter, ”Musselodling i Östersjön som miljöåtgärd – nya positiva data från tre pågående EU projekt”.

Utrustning för skörd från en musselodling i St Anna skärgård, Mats Emilsson driver detta. Bild: Thomas Bjelkeman-Pettersson, Johannas.

Data från testodlingar under flera år visar att det kan inte bara vara ett bra och ekonomiskt sätt att lyfta överskottsnäring från Östersjön, men det fungerar också bättre än man trodde tidigare.

Mats Emilsson som vi ser här på bilderna har jobbat i flera år med att design förbättrade metoder och redskap anpassade för odling av musslor i Östersjön. Mats jobbar med det på Vattenbrukscentrum Ost.

Skörd av musslor i St Anna Skärgård, Mats Emilsson. Bild: Thomas Bjelkeman-Pettersson, Johannas.

Johannas jobbar ihop med Anders Kiessling och Aleksandar Vidakovic för att testa nya recept för fiskfoder, delvis baserat på musslor, men också på insekter uppföda på plantbaserat matsvinn från matproduktion, som är dela av vårt projekt Matsvinn 2. Slutmålet är ett fiskfoder helt baserat på regionala resurser, som ingår i de kretsloppssystem som vi designar och bygger, med förbättrad Östersjö-havsmiljö, minskad import av soja, fiskmjöl och fiskolja som del av foder, bättre foder för fisken och mindre miljöpåverkan från vår produktion.

Läs mer om resultat från musselodlingar i Östersjön: Musselodling i Östersjön som miljöåtgärd – nya positiva data från tre pågående EU projekt”.