Att bygga en akvaponi – del 3 – bygglogg

Detta är en beskrivning av hur vi på Johannas Stadsodlingar och Concinnity tillsammans har byggt Johannas Akvaponi Pilotanläggning. Vi vill dela med oss hur vi har gjort och tänkt. Det är ganska mycket att tänka på, så det blir flera inlägg för att täcka det mesta.

Det är ganska många delar i arbetet att bygga vår pilotanläggning för akvaponi. När vi började så trodde vi att det kanske skulle ta 9 månader att göra jobbet. Vi hade fel. Det tog närmare två år. Vi jobbade mest på kvällar och helgerna under det första 9 månaderna. Efter det så började en av oss att jobba heltid i företaget och under det senaste året har vi också haft ytterligare hjälp på heltid. Vi spenderade inte hela tiden på att bygga, men en stor del av tiden gick åt till bygget.

Byggnaden som vi är i är en ladugård från mitten på 80-talet, på 900 kvadratmeter. Ungefär 55 meter lång och 16 meter bred invändigt.

IMG_7869

Först så behövde vi ta bort gammal utrustning, som mjölktanken och traversen för fodervagnen. Nedan är det Micke som kapar I-balken för traversen där vi skulle bygga väggen.

IMG_8650 IMG_7881

Vi valde att inte använda hela byggnaden för pilotanläggningen, så behövde bygga en avskiljande vägg. Här ser vi när Thomas, Micke och William arbetar på det.

IMG_8668 12 mikael thomas william wall building

Byggnaden hade inte används (annat än temporärt som ett lager) på nästan 15 år, se vi behövde rengöra allt: väggar, tak, kabelstegar. Det var mycket jobb. Här rengör Anke Johanna taket.

IMG_8684

Vi behövde inspektera avloppen för att vara säkra på att de inte hade några alvarliga läckor. Avloppen används till att föra ut avföring från fisken till en extern gödseltank. Här hjälper Rasmus oss med att inspektera rören.

IMG_9374

I avloppet hittade vi en padda som bodde där under vintern.

IMG_E9376

Vi hade bestämt oss för att ha en extern sumptank. Vi behövde veta att den skulle kunna grävas på den platsen vi valt och att den inte skulle nå berggrunden, så vi tog hjälp från en granne som grävde ett testhål med en grävmaskin. ”Testhålet” blev stort nog att vi kunde förbättra det lite för hand (William gräver och Micke mäter in byggnaden) för att senare använda som hål för sumptanken. Hålet blev inte riktigt rakt, som man ser tydligt senare.

IMG_9051

Arbete gick lite långsamt så innan vi han göra mer på sumptanken och byggnaden som kom att ligga över den så blev det vinter och hålet fylldes med grundvatten och frös.

IMG_9557

Vi byggde en sumptank i trä, som Micke blev nöjd med, som vi senare klädde med en gummimatta.

IMG_9339

Det rummet som tidigare hade haft båset för kalvarna skall inredas för att ha bord för sådd och sticklingar. Vi kallar det för sticklingrummet eller kalvrummet. Först behövde vi ett golv så vi kan dra nya avlopp.

image_from_ios

Här bygger Micke bord för att ha sticklingar stående i vatten.

IMG_9828

VI funderade ganska länge på hur vi skulle hänga upp LED-lamporna. Till slut blev den en ganska enkel konstruktion i trä som faktiskt fungerar riktigt bra. Micke kom fram till en bra design till slut.

IMG_9866 IMG_9954 IMG_9960

Borden täcks med gummidukar.

IMG_0034

Att bygga de stora trågen för plantorna var ganska mycket jobb, då golvet lutar ganska mycket. Vi har 10 cm skillnad mellan den högsta och lägsta punkten på trågen på ett avstånd av fem-sex meter. Varje bit måste sågas perfekt och mätas in med laser.

IMG_9898

Vi köpte regnvattentankar med formskuren gummiduk som fisktankar. Två stycken som rymmer ungefär 9.5 kubikmeter. Vi rekommenderar inte det valet, men mer om det senare. Här kapar Micke ett hål för utloppet.

IMG_9924 IMG_9928

Rördragning med 110 mm PVC-U rör från fisktankarna till odlingstrågen. Där ser man också evakueringsbrunnen som vi anlade på lägsta punkten i händelse av översvämning. Den visade sig vara bra att ha framöver vid flera tillfällen.

IMG_0110

Parallellt med detta arbete så pågick också arbetet med att bygga vårt sensorsystem. Här visar Stellan den första sensor hubben, som mäter lite olika saker i sticklingrummet: ljus, temperatur, luftfuktighet, koldioxid. Vi lade senare till en sensor till elmätaren. Den agerar ochså som hubb i larmsystemet och har bland annat ett SMS-modem.

IMG_0131

Här ser Gabriel när de första datapaketen anländer till vårt datavisualiseringssystem som är baserat på Grafana och Graphite.

IMG_0136

Nu behövde vi förbinda vattensystemet inne i byggnaden, fisktankar och odlingstrågen med utsidan där sumptanken kommer finnas. Micke borrar hål i väggen.

IMG_0237

Här ser man att vår byggnad är väl isolerad. Vi har ungefär 15 cm cellplast mellan inner- och yttervägg.

IMG_0240

Sen började vi bygga på själva byggnaden som sumptanken ligger i. Vi behövde gjuta pelare som grunden skall vila på. Det var riktigt skitväder när Micke och William gjorde hålen för dessa med jordborr.

03 wet wet wet sump work

Vi förbereder ett stabilt och isolerat underlag för sumptanken.

IMG_0257 IMG_0267

Sedan lägger vi gummiduken som skall vara på utsidan av sumptanken. (Den är i trä, so den behöver skyddas.) Vi fick bra hjälp av Stellan och Gabriel.

IMG_0271

Sumptanken ställs dit, och sen lägger vi i den interna gummiduken.

IMG_0272 IMG_0277

Sumptanken isoleras. Vi täckte dessutom över den så att den inte skulle vattenfyllas av regn.

IMG_0296

Påfyllning av grus och jord runt sumptanken. William kör sin stora backlastare från Volvo som vi är jätteglada att vi har haft tillgång till.

IMG_0302 IMG_0358

En timelaps av gjutningen av grunden till sumphuset. Hela vår gäng kom ut den dagen och hjälpte till.

Timelaps of pouring concrete for the sumptank building

Sedan började vi bygga platformen, eller bryggan som vi kallar den, runt fisktankarna, som också filtertanken skall stå på. Vi ser William skruva fast brädor.

IMG_0332 IMG_0347 IMG_0400

Betonggolvet som vi har i byggnaden ligger mer eller mindre i direkt kontakt med marken under, så vi ville isolera odlingstrågen. Dessutom så blir gummiduken mindre känslig om man måste gå på den om det inte ligger en hård yta under. Här har vi en timelapse av installation av isolering, gummimattan och luftstenarna i ett av trågen.

Johannas Husby Farm Aquaponics, liner installation

Vi har installerat luftstenar i trågen för att vara säkra på att vi inte får stillastående vatten och tillräckligt med syre för både bakterieodlingen och växternas rötter. Det är möjligt att det blev lite ”overkill”.

IMG_1277

Vi behövde också byta alla dörrarna, som vi köpte begagnat.

IMG_0775

Vi isolerade fisktankarna i botten, så att de kom i rätt höjd för utloppen och rören. När gummiduken var installerad i tankarna så blev de övertäckta, för att undvika att få byggdamm i dem, tills vi började fylla vatten.

IMG_0766 IMG_0891

För att dra ned luftfuktigheten i lokalen så valde vi att installera en luftavfuktare. Det blir dyrare i längden än att installera ordentlig ventilation, men tillsvidare så fick det bli en avfuktare.

IMG_1457

Sen var det dags att bygga klar sumpboden. Det blev många sena kvällar.

IMG_0825 IMG_0962 IMG_0977

Installation av luftpumparna. Det var bra att vi hade en välisolerad sumpbod att installera dem i. De för ett väldans oväsen.

IMG_1141 IMG_1207

Elnätverket där vår anläggning ligger är inte bra. Så en reservgenerator är nödvändig. Men, då vi jobbar med levande djur så måste vi ha reservkraft hur som helst. Här kommer en isolerad container för reservgeneratorn.

IMG_1310 IMG_1565

För att hålla rätt temperatur i vattnet så har vi en luft-vatten-värmepump. För nödfall så finns det också en värmepatron på den ledningen, som elverket klarar att driva.

IMG_1496 IMG_1500

När vädret blev bättre så kunde vi slutföra taket på sumpboden (Tomas lägger läkt) och måla den.

IMG_1731 IMG_1586

Vi installerade också ett plexiglaslock på sumptanken så det har lätt att se att luftpumparna fungerar och att vattennivån ligger där vi förväntar oss.

IMG_1665

Detaljbild på vattenrör, luft, vattenmätare, eldragning mm.

IMG_1620

När vi började fylla vatten i systemet så visade det sig att vi inte gjort rätt när vi limmade rören. Många utav rören behövdes limningen förbättras på innan vi blev av med alla läckorna. Det tog flera veckors arbete. Tips: När du limmar PVC-U rör, ha ymnigt med lim på båda rören. Genomföringar av gummiduk måste ha ordentligt med lämpligt lim.

IMG_1701

Vårt första försök med att mata pumpen för trumfiltret använde en tunna och automatisk påfyllning med brunnsvatten. Vi hade problem med att trumfiltret spolade vid fel tillfälle eller för länge. Tunnan räckte inte till. Vi designade om detta helt. Först så bytte vi till att ta vatten från en IBC tank, men till slut så gjorde vi det vi skulle gjort från början: ta vatten från den rena sidan på trumfiltret.

IMG_1657

Vi satte en maxnivåsensor som fick driva spolpumpen.

IMG_1743

När vi var nöjda med att läckorna var fixade och att filterspolningen fungerade bra så tillsatte Lisa bakteriemedia i bakterietanken (Moving Bed Bio Reactor – MBBR).

IMG_1837 IMG_1812

Vi matade bakterieodlingen med lite malen fiskmat, men främst med salmiak (ammoniumklorid). Salmiaken tillsattes till en vattenhink dagen innan den skulle användas och sen bubblades den med en akvariepump i 24 timmar för att bli av med en del av kloret. När näringsnivåerna började komma upp (ammonium konverterat till nitrit och nitrit till nitrat) så började vi odla i trågen.

IMG_1898

Även utan fisk i systemet och väldigt låga näringsnivåer fick vi igång förvånandsvärt bra tillväxt, som blev ännu bättre när fisken kom.

IMG_1937

Men så småningom så kom fisken till vårt system med. Här pratar Tomas med Peter som leverar vår smolt. Vi använder regnbåge i vårt system från 50 gram till 1.2 kg.

IMG_1928

Sensorsystemet mäter en rad olika parametrar varje minut. Här kan man se några.

Screenshot 2021-01-10 at 15.36.20

Sensorsystemet levererar data lokalt till en liten dator, men även till vår molntjänst, så att vi kan komma åt den datan på våra mobiltelefoner dygnet runt, utan att öppna det interna systemet mot utsidan.

IMG_2469 Sensorlådan i sumpboden pratar också med en väderstation som sitter på taket. (Även när det är nollgradigt ute så har vi 30 C i sumpboden, den kanske blev lite väl välisolerad…, värmen kommer från luftpumparna.) IMG_2481

Induktiv vattensensor på utloppsrören till fisktankarna. Det är ett av systemet som kan skicka larm direkt till våra mobiltelefoner om vattnet slutar att flöda i rören.

IMG_2468

Automatisk vattenpåfyllning till sumptanken. Vi tar systemvatten att spola rent trumfiltret med. Det vattnet går till gödseltanken och fiskavföringen och det vattnet blir så småningom gödsel för åkrarna runt gården. Nu ligger vattenåtervinningen i vårt system på ungefär 99.5%, vilket vi tror vi kan förbättra till 99.9% eller bättre när vi börjar processa fiskavföringen för återanvändning i systemet istället för att göra gödsel för åkern av det.

IMG_2541

En bild på vår produktion. Det växter fortare och bättre än vad vi hade förväntat oss!

Growth at Johannas Stadsodlingar

I nästa inlägg så ska vi diskutera lite om våra misstag och vad vi har lärt oss hittills.

Texten i detta inlägg är licensierad under Creative Commons BY-NC-SA International.

Att bygga en akvaponi – del 2 – design

Detta är en beskrivning av hur vi på Johannas Stadsodlingar och Concinnity tillsammans har byggt Johannas Akvaponi Pilotanläggning. Vi vill dela med oss hur vi har gjort och tänkt. Det är ganska mycket att tänka på, så det blir flera inlägg för att täcka det mesta.

Vår pilotanläggning består av 290 m2 i en isolerad byggnad som tidigare var en lagård för kor. Gården byggdes i mitten på 80-talet och var då mycket modern. Vi har tagit en tredjedel av ytan tillgänglig i gårdsbyggnaden. Pilotanläggningen använder tre rum: stora odlingsrummet, på ungefär 220 m2, sticklingrummet 24 m2 och ”packrummet” 20m2. Resten är biytor.

I pilotanläggningen ska vi odla bladgrönsaker, kryddor och regnbåge (ja, nitrifikationsbakterier förstås).

Den första designen var baserad runt IBC tankar och tre odlingstråg med 60 x 120 cm flottar. Utanför byggnaden finns ett område reserverat för sumptanken. Fiskarna skulle vara i IBC tankar. Vi tänkte använda en radial flow separator för att ta bort de grövsta fasta partiklarna och en filterbox för de finare partiklarna. Precis som beskrivet i The Aquaponic Farmer (se del 1).

En av de första designerna av Johannas akvaponik pilotanläggning (version 3).
Planskiss på en av de första designerna. (version 4)

I planskissen ovan ser man att vi redan tänkt om med två odlingstråg istället för tre. Ett smalare tråg för flottar från Meteor Systems och ett med mer traditionella flottar från Royal Brinkman (120 x 60 cm). I Meteor flottarna använder vi en mindre substratplugg med betydligt mindre materialåtgång. I Brinkman flottarna använder vi plastkrukor. Vi var inte säkra vad som skulle fungera bäst på den svenska marknaden, så vi ville prova båda.

Då vi har ett betonggolv kan vi inte sänka ned utrustning på ett lätt sätt, så vi undersökte andra alternativ för filtrena. Vi valde att ha ett litet trumfilter istället. Samtidigt började vi fundera på om den fisk vi hade bestämt oss för, regnbåge, inte skulle må mycket bättre i runda tankar. Dessutom så insåg vi att sumptanken skulle behöva ordentligt skydd, så vi började planera en byggnad över tanken. Så småningom vart den byggnaden vårt maskinrum också. Det vart väldigt bra, men det var mycket jobb.

För att ha bättre tillgång till rummet där vi skeppar ut grönsaker så vände vi på designen så att fisktankarna är längst bort från packrummet, samtidigt som det gör att det blir mindre spring runt tankarna (dörrarna är inte där) vilket minskar stressen för fisken. De runda fisktankarna är dessutom mer volymeffektiva.

Runda fisktankar och en omvänd design. (version 8).

Den slutgiltiga designen (nedan) så kan man se att vi la till en ”brygga” runt fisktankarna. Tankarna var så höga att det vore bättre att kunna komma upp lite när man arbetar där, utan att behöva stå på en pall. Samtidigt ville vi få upp bakteriefiltertanken (Moving Bed Bio Reactor, MBBR) från golvet, då vattenhöjden i vår design bestäms av utloppet på filtertanken och få undan rören så man inte behöver kliva över dem hela tiden. Det blev trots allt funderande och tänkande lite fel. Vi har en högre vattennivå än vi tycker är optimalt och det vore ganska mycket arbete att bygga om det för att sänka nivån. Men, som sagt, målet med en pilotanläggning är att lära sig.

Slutgiltig design för pilotanläggningen (version 12).

Anläggningen har 3782 växtplatser i de två trågen, ungefär 3200 växtplatser (beroende på vilka brickor man använder) i borden i sticklingrummet. Vi kan totalt ha ungefär 7000 plantor i systemet samtidigt.

Vattentankarna är på 9.5 m3 var. Vi har en IBC tank som MMBR (1m3). Sumptanken rymmer ungefär 4 m3, men vi använder normalt 2 m3 av utrymmet. Odlingstrågen rymmer tillsammans ungefär 23-25 m3 (beroende på hur hög vattennivå vi sätter). Tillsammans så använder det totala systemet ungefär 35 m3 vatten. Vi har också en IBC tank som kommer att användas som karantän för inkommande fisk och klargöringstank innan slakt.

På den bortre sidan av byggnaden kan man se sumptanksbyggnaden (bortanför de runda fisktankarna) och den blåa kuben är en tremeters container som innehåller ett reservelverk.

I nästa inlägg så tittar vi närmare på byggprocessen i vår bygglogg.

Texten i detta inlägg är licensierad under Creative Commons BY-NC-SA International.

Att bygga en akvaponi – del 1 – att starta, förkunskaper

Detta är en beskrivning av hur vi på Johannas Stadsodlingar och Concinnity tillsammans har byggt Johannas Akvaponi Pilotanläggning. Vi vill dela med oss hur vi har gjort och tänkt. Det är ganska mycket att tänka på, så det blir flera inlägg för att täcka det mesta.

För tre år sedan bestämde vi oss på Johannas för att starta ett företag som bedriver kretslopsbaserad odling av fisk och grönsaker i stor skala. Metoden vi skall använda kallas för akvaponi. Vi har erfarenhet från odling samt att starta och driva företag upp till 100 anställda. Vi har studerat kretsloppsbaserade odlingssystem under många år. Men, vi har inte drivit en akvaponi tidigare och vi vet att en av problemen folk stöter på när de börjar med akvaponi är att det ofta bygger en storskalig anläggning för tidigt. Man måste lära sig att driva en akvaponi, som innehåller ett mini-ekosystem med fisk, bakteriekulturer och grönsaker.

Vi bestämde oss för att bygga en pilotanläggning på Husby Gård i Vallentuna, norr om Stockholm. Husby Gård ägs av William, som är delägare i Johannas. Vi valde att använda en tredjedel (290 m2) av en före detta mjölkgård, som är på ungefär 900 m2.

Micke och William in ladugården
William och Micke i ladugården på Husby Gård.

Om man skall bygga en akvaponi, liten eller stor, så bör man studera först. Vi har tre källor av information och inspiration som vi kan rekommendera.

”Grundkursen” i akvaponi får man från FNs jordbruksorgan FAO. Det är en bok i PDF format som man kan ladda ner: Small-scale aquaponic food production, FAO 2014.

FAO Small-scale aquaponic food production

Vår akvaponi är delvis baserad på en beskrivning av en akvaponi från boken The Aquaponics Farmer: A complete Guide to Building and Operating an Aquaponic System, av Adrian Southern och Whelm King.

The Aquaponics Farmer, Southern & King.

Ska man driva en akvaponi i en mindre skala, säg på 1000 m2 odlingsyta. Då kan man kanske klara sig med det man lär sig från böckerna. Men vi rekommenderar starkt att man går på ettåriga kursen Fisk- och skaldjursodling som går på distans i Lysekil. Fiskodlingen är den känsligaste delen i en akvaponi, och det kan vara mycket problematisk om fisken dör. Dessutom är det lagkrav i Sverige på att ha lämplig utbildning vid kommersiell djurhållning.

YH Fisk- och skaldursodling på distans 210 YH poäng.

Vi har också lärt oss mycket från studiebesök, hos bland annat:

Ouroboros Farms, Half Moon Bay, California
Sundrop Farms, Port Augusta, Australien
Seawater Greenhouse, London, UK
Duurzame Kost, Eindhoven, Nederländerna
De Kruidenaer, Etten-Leu, Nederländerna
Rijk Zwaan, De Lier, Nederländerna
Dry Hydroponics, Schipluiden, Nederländerna
GrowUp Box, London, UK
Gårdsfisk, Skåne, Sverige
Ljusgårda, Tibro, Sverige
Svensk Aquaponik, Haninge, Sverige, och
Peckas Naturodlingar, Härnösand, Sverige.

Det är många fler aspekter av att driva en akvaponi att ha kunskap om dock. Vi har byggt vår pilotanläggning helt själva (med några få undantag). Man lär sig väldigt mycket på det. Det är lärdom som är väl värt det i våra ögon, då vi ämnar skala upp det vi gör mycket större, och då behöver vi förstå varför saker och ting är designade som de är.

I sitt team så bör man ha minst grundläggande kunskap om det följande:

  • Fiskodling
  • Grönsaksodling
  • Vattenkemi
  • Ekosystem
  • Försäljning
  • Marknadsföring
  • Företagsekonomi, som bokföring mm.
  • Livsmedelssäkerhet
  • Tekniska system, som pumpar, syremätare, kylning, värme, mm
  • Informations Teknologi (IT) system

I nästa blog så skall vi titta på den design som vi valde och de ändringar som vi gjorde i designen längs vägen.

Texten i detta inlägg är licensierad under Creative Commons BY-NC-SA International.

Projektrapport: Matsvinn som resurs… insekter som fiskfoder och blockchain

Projektrapport: Matsvinn som resurs i ett cirkulärt system med insekter som fiskfoder och blockchain för kvalitetssäkring

RAPPORT, STEG 1 VINNOVA 2019-02461, 2019-12-15

Här kan man ladda ner projektrapporten från detta projekt (PDF 2.6 Mbyte).

Sammanfattning

Vad blir viktigt för att nå de långsiktiga effektmålen?

  • Det finns mycket svinn / matavfall. Om vi använder en del av detta kan det räcka till mycket fiskfoder.
  • Det finns en osäkerhet om hur lagar och regler hänger ihop, gråzoner och ingen vägledning.
  • Dagens regelverk är inte avsedda för cirkulära system
  • Resultaten från SOAn visar att flertalet nyckelaktörer har identifierat följande kritiska punkter för implementering och uppskalning av innovationskonceptet:
    • Lagar & Regelverk för matsvinn och foder
    • Kvalitetssäkring genom spårbarhet i hela kedjan
    • Samverkan mellan nyckelaktörernas kompetenser

Enstaka nyckelaktörer identifierade även följande viktiga punkter

  • Lokal förankring
  • Samverkan med andra projekt
  • Pengar för investeringar

Digitalisering blir ett viktigt verktyg för att nå målen

  • Ett stortantal processer som ingår i ett cirkulärt matproduktionssystem och många av dessa behöver dokumenteras om man vill uppnå god spårning och transparens. Vi tror det är mycket svårt att producera ett säkert cirkulärt matproduktionssystem utan att spårning och transparens baseras på digitala lösningar.
  • Digitalisering av spårbarhet, transparens är ingen svår teknisk utmaning i sig. En av det främsta identifierade utmaningarna består av att uppnå ett brett upptag av ett digitaliserat system. Ett annan utmaning är hur man uppnår kvalitet på data och urval på vilken data som skall samlas in och vem data delas med. Datautvinning via indirekta metoder i ett större gemensamt system kan uppfattas som en risk för deltagarna och deras affärshemligheter runt deras försörjningskedja. Slutligen så är, baserat på tidigare erfarenhet, befintliga processer och deras förankring inom matproduktionsindustrin troligen en stor utmaning att ändra.

Miljösystemanalys av amerikansk vapenfluga (Hermetia illucens) som fiskfoder

En studie av ett insektsbaserat fiskfoder i ett akvaponiskt system av Hanna Hammarsten.

Del av VINNOVA projektet, 2018-0356, 2019-07-01, Akvaponi i en digital värld.

Abstrakt

Förenta nationerna förutser en global befolkningsökning med 2 miljarder människor till 2050, vilket motsvara en total befolkningsmängd på nära 10 miljarder människor. Dessutom förväntas ökningen ske oproportionerligt över jorden och koncentreras i delar av världen där livsmedelssäkerheten är låg och produktionen otillräcklig. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) uppskattar att det kommer krävas en produktionsökning med 70% för att möta livsmedelsbehovet för den globala populationen. Att odla fisk som alternativ till konventionellt fiske är en möjlighet att möta den ökande efterfrågan på animaliskt protein då de naturliga fiskbestånden minskar. Akvaponiska odling är ett kombinerat odlingssystem av hydroponisk odling och vattenbruk som möjliggör minskade risker kopplade till övergödning och smitning. Dock är fiskodlingarnas konsumtion av foderfisk problematisk. Insekter är ett av många foderalternativ som ofta nämns som en klimatsmart lösning då insekter är platseffektiva att odla och har en hög förmåga att omvandla biomassa till högvärdigt protein. En art som fått extra mycket uppmärksamhet inom detta område är den amerikanska vapenflugan (Hermetia illucens). Syftet med denna studie var att undersöka om implementeringen av ett insektsbaserat fiskfoder med vapenflugelarver kan sänka klimat- och miljöpåverkan från en fiskodling jämfört med att använda ett konventionellt fiskfoder baserat på ingredienser från vildfångad havsfisk. Detta har gjorts genom utförandet av en litteraturstudie av det konventionella fiskfodret och en livscykelanalys av larvproduktionens påverkan inom dessa fyra miljöpåverkansindikatorer: total energianvändning, klimatpåverkan (GWP), foderfiskkonsumtion (FIFO) och försurning.

Resultatet av studien visade att det framförallt är lokalen för produktionen som konsumerar energi för uppvärmning, ventilation och belysning. Utöver detta visade sig bearbetning av larverna (torkning) vara en energiintensiv process. Från klimatperspektiv är det själva komposteringsprocessen som förorsakar de största enskilda utsläppen av växthusgaser. Resultatet visar vidare att produktionen av den amerikanska fluglarven presterar bättre för de studerade faktorerna än det konventionella fiskfodret och att den således har potential som foderkomponent. Fallstudien visar att den undersökta akvaponianläggningen kan minska sin påverkan inom samtliga effektkategorier jämfört med ett nyttjande av konventionellt foder. Dock är studiens utfall beroende av vilka förutsättningar som finns gällande produktionens geografiska placering och således vilken elmix som nyttjas samt vilken tillgången är på lämpliga substrat såsom matsvinn.

Läs hela rapporten på Digitala Vetenskapliga Arkivet (DIVA), eller direkt som PDF här.