Cirkulära matodlingslösningar i Sverige.
Som den del av vårt projekt Policy för ett cirkulärt matsystem så lanserar vi en poddcast: Matkretslopp.
Målsättningen är att realisera en cirkulär värdekedja för matproduktion. Till exempel där matavfall och sidoströmmar kan bli foder till insekter som kan användas som djurfoder eller livsmedel.
Hitta podden här: Matkretslopp
English below.
Vårt forsknings- och utvecklingskonsortium har fått ytterligare ett projekt beviljade inom cirkulär matproduktion.
Målet med projektet är att ta fram underlag för fortsatt stöd till myndigheter kring regelverk och policys, både nationellt och på EU-nivå, runt en cirkulär värdekedja för livsmedel och samtidigt främja ett proteinskifte genom insekter. Projektet sammanfogar och fortsätter arbetet från flera av de tidigare projekten.
Our research and development consortium has had another project granted in circular food production.
The goal of the project is to develop a basis for continued support to authorities regarding regulations and policies, both nationally and at EU level, around a circular value chain for food and at the same time promote a protein shift through insects. The project joins and continues work from several of the previous projects.
English below.
Det är ett rent nöja att kunna berätta att våra forsknings- och utvecklingskonsortium har fått ytterligare två nya projekt beviljade inom cirkulär matproduktion.
Det första är ett projekt som heter: Framtidens foder för fågel, fisk och fläsk. Målet med projektet är att skala upp de pilotprojektet som utförts tidigare (Fem to grön fisk i disk) där restströmmar från livsmedelsindustrin blir foder för insekter, som sedan blir del av fodret för fjäderfä, fisk och gris. Projektledningen för projektet är SLU och Axfoundation.
Det andra projektet heter: Integrerat cirkulärt, klimattåligt och mycket hållbart livsmedelsproduktionssystem. Målet med projektet är att skala upp ett cirkulärt livsmedelsproduktionssystem till en mer industriellt relevant demonstrator. Det bygger vidare på ett tidigare projekt: Akvaponi i en digital värld.
It is a pure pleasure to be able to tell you that our research and development consortia have received two more new projects granted in circular food production.
The first is a project called: Future feed for poultry, fish and pork. The goal of the project is to scale up the pilot project that was carried out earlier (Five to green fish in a dish) where waste streams from the food industry become feed for insects, which then become part of the feed for poultry, fish and pigs. The project management for the project is SLU and Axfoundation.
The second project is called: Integrated circular, climate-resistant and highly sustainable food production system. The goal of the project is to scale up a circular food production system into a more industrially relevant demonstrator. It builds on an earlier project: Aquaponics in a digital world.
Fungerar dagens lagar och regler väl ihop med matproduktion som är baserad på kretslopp och cirkuläritet? Vad är utmaningarna och vad kan vi göra för att komma runt dessa?
Thomas Bjelkeman-Pettersson, från Johannas, deltog i ett rundabordssamtal på Miljöbalksdagarna som arrangeras av Naturvårdsverket. Runt bordet fanns också representanter från Naturvårdsverket, Vinnova (Innovationsmyndigheten), samt en filosof. Samtalet blev en riktig djupdykning i ämnet.
Nästan alla känner till att vi behöver byta till förnybara källor för energi och sluta använda fossila energikällor. Inte like uppmärksammat är att vi behöver sluta använda fossila källor för näring för vår mat. Fosfor bryts på flera platser i världen. Bara i USA så bröts 27 miljoner ton fosfor under 2015.1
Fosfor använd inom jordbruk som del av de gödningsmedel som behövs för effektiv produktion. Jordbruksverket uppskattar att 0,4 kg fosfor/hektar mark läcker ut till havet.2 Med 3,3 miljoner hektar jordbruksmark i Sverige så blir det en del fosfor som går till havet. Jordbruksverket uppskattar att skogsbruket och jordbruket står för ungefär 1000 ton fosfor som går till havet varje år, vilket är ungefär hälften av all fosfor som läcker från mänskliga processer.3
Ett annat näringsämne som är kritiskt för växtodling är kväve, i form av nitrat. Det bryts inte i gruvor som fosfor, utan utvinns med en kemisk process, Haber–Bosch-processen, som använder mycket energi. Idag är det i huvudsak fossil energi som används.4
Hur uppnår vi förnybara näringskretslopp som gör att vi kan minska användande av fossila näringsämnen eller processer? Professor Anders Kiessling, SLU, berättar här hur vi skulle kunna använda musselodlingar i haven, som i Östersjön, för just det ändamålet.
Den första videon är en fem minuter lång sammanfattning.
Den andra video är 25 minuter lång, mer djupgående beskrivning av hur detta kan fungera.
1) Fosfatbrytning i USA, Wikipedia. (Engelska).
2) Fosforförluster från jordbruksmark – vad kan vi göra för att
minska problemet? Jordbruksinformation 27 – 2008, Jordbruksverket (PDF)
3) Ibid
4) Haber Bosch-processen, Wikipedia. (Engelska)
Musselodling som ett sätt att lyfta näringsämnen från Östersjön tillbaka i kretsloppsbaserad matproduktion tror vi kommer att vara väldigt effektivt i framtiden. Vi är inte ensamma om den åsikten. Vi samarbetar i flera projekt med Anders Kiessling, Professor i akvakultur på SLU och med Aleksandar Vidakovic, forskare på SLU. Det var båda författare till en rapport 2019 som heter, ”Musselodling i Östersjön som miljöåtgärd – nya positiva data från tre pågående EU projekt”.
Data från testodlingar under flera år visar att det kan inte bara vara ett bra och ekonomiskt sätt att lyfta överskottsnäring från Östersjön, men det fungerar också bättre än man trodde tidigare.
Mats Emilsson som vi ser här på bilderna har jobbat i flera år med att design förbättrade metoder och redskap anpassade för odling av musslor i Östersjön. Mats jobbar med det på Vattenbrukscentrum Ost.
Johannas jobbar ihop med Anders Kiessling och Aleksandar Vidakovic för att testa nya recept för fiskfoder, delvis baserat på musslor, men också på insekter uppföda på plantbaserat matsvinn från matproduktion, som är dela av vårt projekt Matsvinn 2. Slutmålet är ett fiskfoder helt baserat på regionala resurser, som ingår i de kretsloppssystem som vi designar och bygger, med förbättrad Östersjö-havsmiljö, minskad import av soja, fiskmjöl och fiskolja som del av foder, bättre foder för fisken och mindre miljöpåverkan från vår produktion.
Läs mer om resultat från musselodlingar i Östersjön: Musselodling i Östersjön som miljöåtgärd – nya positiva data från tre pågående EU projekt”.