Detta är en beskrivning av hur vi på Johannas Stadsodlingar och Concinnity tillsammans har byggt Johannas Akvaponi Pilotanläggning. Vi vill dela med oss hur vi har gjort och tänkt. Det är ganska mycket att tänka på, så det blir flera inlägg för att täcka det mesta.
Det är ganska många delar i arbetet att bygga vår pilotanläggning för akvaponi. När vi började så trodde vi att det kanske skulle ta 9 månader att göra jobbet. Vi hade fel. Det tog närmare två år. Vi jobbade mest på kvällar och helgerna under det första 9 månaderna. Efter det så började en av oss att jobba heltid i företaget och under det senaste året har vi också haft ytterligare hjälp på heltid. Vi spenderade inte hela tiden på att bygga, men en stor del av tiden gick åt till bygget.
Also available in ENGLISH.
- Del 1 – att starta, förkunskaper
- Del 2 – design
- Del 3 – bygglogg (denna blogpost)
- Del 4 – vattenkvalitet och näringstester
- Del 5 – Produktionsspårning
Byggnaden som vi är i är en ladugård från mitten på 80-talet, på 900 kvadratmeter. Ungefär 55 meter lång och 16 meter bred invändigt.
Först så behövde vi ta bort gammal utrustning, som mjölktanken och traversen för fodervagnen. Nedan är det Micke som kapar I-balken för traversen där vi skulle bygga väggen.
Vi valde att inte använda hela byggnaden för pilotanläggningen, så behövde bygga en avskiljande vägg. Här ser vi när Thomas, Micke och William arbetar på det.
Byggnaden hade inte används (annat än temporärt som ett lager) på nästan 15 år, se vi behövde rengöra allt: väggar, tak, kabelstegar. Det var mycket jobb. Här rengör Anke Johanna taket.
Vi behövde inspektera avloppen för att vara säkra på att de inte hade några alvarliga läckor. Avloppen används till att föra ut avföring från fisken till en extern gödseltank. Här hjälper Rasmus oss med att inspektera rören.
I avloppet hittade vi en padda som bodde där under vintern.
Vi hade bestämt oss för att ha en extern sumptank. Vi behövde veta att den skulle kunna grävas på den platsen vi valt och att den inte skulle nå berggrunden, så vi tog hjälp från en granne som grävde ett testhål med en grävmaskin. ”Testhålet” blev stort nog att vi kunde förbättra det lite för hand (William gräver och Micke mäter in byggnaden) för att senare använda som hål för sumptanken. Hålet blev inte riktigt rakt, som man ser tydligt senare.
Arbete gick lite långsamt så innan vi han göra mer på sumptanken och byggnaden som kom att ligga över den så blev det vinter och hålet fylldes med grundvatten och frös.
Vi byggde en sumptank i trä, som Micke blev nöjd med, som vi senare klädde med en gummimatta.
Det rummet som tidigare hade haft båset för kalvarna skall inredas för att ha bord för sådd och sticklingar. Vi kallar det för sticklingrummet eller kalvrummet. Först behövde vi ett golv så vi kan dra nya avlopp.
Här bygger Micke bord för att ha sticklingar stående i vatten.
VI funderade ganska länge på hur vi skulle hänga upp LED-lamporna. Till slut blev den en ganska enkel konstruktion i trä som faktiskt fungerar riktigt bra. Micke kom fram till en bra design till slut.
Borden täcks med gummidukar.
Att bygga de stora trågen för plantorna var ganska mycket jobb, då golvet lutar ganska mycket. Vi har 10 cm skillnad mellan den högsta och lägsta punkten på trågen på ett avstånd av fem-sex meter. Varje bit måste sågas perfekt och mätas in med laser.
Vi köpte regnvattentankar med formskuren gummiduk som fisktankar. Två stycken som rymmer ungefär 9.5 kubikmeter. Vi rekommenderar inte det valet, men mer om det senare. Här kapar Micke ett hål för utloppet.
Rördragning med 110 mm PVC-U rör från fisktankarna till odlingstrågen. Där ser man också evakueringsbrunnen som vi anlade på lägsta punkten i händelse av översvämning. Den visade sig vara bra att ha framöver vid flera tillfällen.
Parallellt med detta arbete så pågick också arbetet med att bygga vårt sensorsystem. Här visar Stellan den första sensor hubben, som mäter lite olika saker i sticklingrummet: ljus, temperatur, luftfuktighet, koldioxid. Vi lade senare till en sensor till elmätaren. Den agerar ochså som hubb i larmsystemet och har bland annat ett SMS-modem.
Här ser Gabriel när de första datapaketen anländer till vårt datavisualiseringssystem som är baserat på Grafana och Graphite.
Nu behövde vi förbinda vattensystemet inne i byggnaden, fisktankar och odlingstrågen med utsidan där sumptanken kommer finnas. Micke borrar hål i väggen.
Här ser man att vår byggnad är väl isolerad. Vi har ungefär 15 cm cellplast mellan inner- och yttervägg.
Sen började vi bygga på själva byggnaden som sumptanken ligger i. Vi behövde gjuta pelare som grunden skall vila på. Det var riktigt skitväder när Micke och William gjorde hålen för dessa med jordborr.
Vi förbereder ett stabilt och isolerat underlag för sumptanken.
Sedan lägger vi gummiduken som skall vara på utsidan av sumptanken. (Den är i trä, so den behöver skyddas.) Vi fick bra hjälp av Stellan och Gabriel.
Sumptanken ställs dit, och sen lägger vi i den interna gummiduken.
Sumptanken isoleras. Vi täckte dessutom över den så att den inte skulle vattenfyllas av regn.
Påfyllning av grus och jord runt sumptanken. William kör sin stora backlastare från Volvo som vi är jätteglada att vi har haft tillgång till.
En timelaps av gjutningen av grunden till sumphuset. Hela vår gäng kom ut den dagen och hjälpte till.
Sedan började vi bygga platformen, eller bryggan som vi kallar den, runt fisktankarna, som också filtertanken skall stå på. Vi ser William skruva fast brädor.
Betonggolvet som vi har i byggnaden ligger mer eller mindre i direkt kontakt med marken under, så vi ville isolera odlingstrågen. Dessutom så blir gummiduken mindre känslig om man måste gå på den om det inte ligger en hård yta under. Här har vi en timelapse av installation av isolering, gummimattan och luftstenarna i ett av trågen.
Vi har installerat luftstenar i trågen för att vara säkra på att vi inte får stillastående vatten och tillräckligt med syre för både bakterieodlingen och växternas rötter. Det är möjligt att det blev lite ”overkill”.
Vi behövde också byta alla dörrarna, som vi köpte begagnat.
Vi isolerade fisktankarna i botten, så att de kom i rätt höjd för utloppen och rören. När gummiduken var installerad i tankarna så blev de övertäckta, för att undvika att få byggdamm i dem, tills vi började fylla vatten.
För att dra ned luftfuktigheten i lokalen så valde vi att installera en luftavfuktare. Det blir dyrare i längden än att installera ordentlig ventilation, men tillsvidare så fick det bli en avfuktare.
Sen var det dags att bygga klar sumpboden. Det blev många sena kvällar.
Installation av luftpumparna. Det var bra att vi hade en välisolerad sumpbod att installera dem i. De för ett väldans oväsen.
Elnätverket där vår anläggning ligger är inte bra. Så en reservgenerator är nödvändig. Men, då vi jobbar med levande djur så måste vi ha reservkraft hur som helst. Här kommer en isolerad container för reservgeneratorn.
För att hålla rätt temperatur i vattnet så har vi en luft-vatten-värmepump. För nödfall så finns det också en värmepatron på den ledningen, som elverket klarar att driva.
När vädret blev bättre så kunde vi slutföra taket på sumpboden (Tomas lägger läkt) och måla den.
Vi installerade också ett plexiglaslock på sumptanken så det har lätt att se att luftpumparna fungerar och att vattennivån ligger där vi förväntar oss.
Detaljbild på vattenrör, luft, vattenmätare, eldragning mm.
När vi började fylla vatten i systemet så visade det sig att vi inte gjort rätt när vi limmade rören. Många utav rören behövdes limningen förbättras på innan vi blev av med alla läckorna. Det tog flera veckors arbete. Tips: När du limmar PVC-U rör, ha ymnigt med lim på båda rören. Genomföringar av gummiduk måste ha ordentligt med lämpligt lim.
Vårt första försök med att mata pumpen för trumfiltret använde en tunna och automatisk påfyllning med brunnsvatten. Vi hade problem med att trumfiltret spolade vid fel tillfälle eller för länge. Tunnan räckte inte till. Vi designade om detta helt. Först så bytte vi till att ta vatten från en IBC tank, men till slut så gjorde vi det vi skulle gjort från början: ta vatten från den rena sidan på trumfiltret.
Vi satte en maxnivåsensor som fick driva spolpumpen.
När vi var nöjda med att läckorna var fixade och att filterspolningen fungerade bra så tillsatte Lisa bakteriemedia i bakterietanken (Moving Bed Bio Reactor – MBBR).
Vi matade bakterieodlingen med lite malen fiskmat, men främst med salmiak (ammoniumklorid). Salmiaken tillsattes till en vattenhink dagen innan den skulle användas och sen bubblades den med en akvariepump i 24 timmar för att bli av med en del av kloret. När näringsnivåerna började komma upp (ammonium konverterat till nitrit och nitrit till nitrat) så började vi odla i trågen.
Även utan fisk i systemet och väldigt låga näringsnivåer fick vi igång förvånandsvärt bra tillväxt, som blev ännu bättre när fisken kom.
Men så småningom så kom fisken till vårt system med. Här pratar Tomas med Peter som leverar vår smolt. Vi använder regnbåge i vårt system från 50 gram till 1.2 kg.
Sensorsystemet mäter en rad olika parametrar varje minut. Här kan man se några.
Sensorsystemet levererar data lokalt till en liten dator, men även till vår molntjänst, så att vi kan komma åt den datan på våra mobiltelefoner dygnet runt, utan att öppna det interna systemet mot utsidan.
Sensorlådan i sumpboden pratar också med en väderstation som sitter på taket. (Även när det är nollgradigt ute så har vi 30 C i sumpboden, den kanske blev lite väl välisolerad…, värmen kommer från luftpumparna.)
Induktiv vattensensor på utloppsrören till fisktankarna. Det är ett av systemet som kan skicka larm direkt till våra mobiltelefoner om vattnet slutar att flöda i rören.
Automatisk vattenpåfyllning till sumptanken. Vi tar systemvatten att spola rent trumfiltret med. Det vattnet går till gödseltanken och fiskavföringen och det vattnet blir så småningom gödsel för åkrarna runt gården. Nu ligger vattenåtervinningen i vårt system på ungefär 99.5%, vilket vi tror vi kan förbättra till 99.9% eller bättre när vi börjar processa fiskavföringen för återanvändning i systemet istället för att göra gödsel för åkern av det.
En bild på vår produktion. Det växter fortare och bättre än vad vi hade förväntat oss!
I nästa inlägg så ska vi diskutera lite om våra sensor system i posten – Del 4 – vattenkvalitet och näringstester
Texten i detta inlägg är licensierad under Creative Commons BY-NC-SA International.