Att bygga en akvaponik – del 2 – design

Detta är en beskrivning av hur vi på Johannas Stadsodlingar och Concinnity tillsammans har byggt Johannas Akvaponik Pilotanläggning. Vi vill dela med oss hur vi har gjort och tänkt. Det är ganska mycket att tänka på, så det blir flera inlägg för att täcka det mesta. Del 1 finns här.


Vår pilotanläggning består av 290 m2 i en isolerad byggnad som tidigare var en lagård för kor. Gården byggdes i mitten på 80-talet och var då mycket modern. Vi har tagit en tredjedel av ytan tillgänglig i gårdsbyggnaden. Pilotanläggningen använder tre rum: stora odlingsrummet, på ungefär 220 m2, sticklingrummet 24 m2 och ”packrummet” 20m2. Resten är biytor.

I pilotanläggningen ska vi odla bladgrönsaker, kryddor och regnbåge (ja, nitrifikationsbakterier förstås).

Den första designen var baserad runt IBC tankar och tre odlingstråg med 60 x 120 cm flottar. Utanför byggnaden finns ett område reserverat för sumptanken. Fiskarna skulle vara i IBC tankar. Vi tänkte använda en radial flow separator för att ta bort the grövsta fasta partiklarna och en filterbox för de finare partiklarna. Precis som beskrivet i The Aquaponic Farmer (se del 1).

En av de första designerna av Johannas akvaponik pilotanläggning (version 3).
Planskiss på en av de första designerna. (version 4)

I planskissen ovan ser man att vi redan tänkt om med två odlingstråg istället för tre. Ett smalare tråg för flottar från Meteor Systems och ett med mer traditionella flottar från Royal Brinkman (120 x 60 cm). I Meteor flottarna använder vi en mindre substratplugg med betydligt mindre materialåtgång. I Brinkman flottarna använder vi plastkrukor. Vi var inte säkra vad som skulle fungera bäst på den svenska marknaden, så vi ville prova båda.

Då vi har ett betonggolv kan vi inte sänka ned utrustning på ett lätt sätt, så vi undersökte andra alternativ för filtrena. Vi valde att ha ett litet trumfilter istället. Samtidigt började vi fundera på om den fisk vi hade bestämt oss för, regnbåge, inte skulle må mycket bättre i runda tankar. Dessutom så insåg vi att sumptanken skulle behöva ordentligt skydd, så vi började planera en byggnad över tanken. Så småningom vart den byggnaden vårt maskinrum också. Det vart väldigt bra, men det var mycket jobb.

För att ha bättre tillgång till rummet där vi skeppar ut grönsaker så vände vi på designen så att fisktankarna är längst bort från packrummet, samtidigt som det gör att det blir mindre spring runt tankarna (dörrarna är inte där) vilket minskar stressen för fisken. De runda fisktankarna är dessutom mer volymeffektiva.

Runda fisktankar och en omvänd design. (version 8).

Den slutgiltiga designen (nedan) så kan man se att vi la till en ”brygga” runt fisktankarna. Tankarna var så höga att det vore bättre att kunna komma upp lite när man arbetar där, utan att behöva stå på en pall. Samtidigt ville vi få upp filter tanken (Moving Bed Bio Reactor, MBBR) från golvet, då vattenhöjden i vår design bestäms av utloppet på filtertanken och få undan rören så man inte behöver kliva över dem hela tiden. Det blev trots allt funderande och tänkande lite fel. Vi har en högre vattennivå än vi tycker är optimalt och det vore ganska mycket arbete att bygga om det för att sänka nivån. Men, som sagt, målet med en pilotanläggning är att lära sig.

Slutgiltig design för pilotanläggningen (version 12).

Anläggningen har 3782 växtplatser i de två trågen, ungefär 3200 växtplatser (beroende på vilka brickor man använder) i borden i sticklingrummet. Vi kan totalt ha ungefär 7000 plantor i systemet samtidigt.

Vattentankarna är på 9.5 m3 var. Vi har en IBC tank som MMBR (1m3). Sumptanken rymmer ungefär 4 m2, men vi använder normalt 2 m2 av utrymmet. Odlingstrågen rymmer tillsammans ungefär 23-25 m3 (beroende på hur hög vattennivå vi sätter). Tillsammans så använder det totala systemet ungefär 35 m3 vatten. Vi har också en IBC tank som kommer att användas som karantän för inkommande fisk och klargöringstank innan slakt.

På den bortre sidan av byggnaden kan man se sumptanksbyggnaden (bortanför de runda fisktankarna) och den blåa kuben är en tremeters container som innehåller ett reservelverk.

I nästa inlägg så tittar vi närmare på bilder på hur anläggningen ser ut när vi byggt klart.

Texten i detta inlägg är licensierad under Creative Commons BY-NC-SA International.

Att bygga en akvaponik – del 1 – att starta, förkunskaper

Detta är en beskrivning av hur vi på Johannas Stadsodlingar och Concinnity tillsammans har byggt Johannas Akvaponik Pilotanläggning. Vi vill dela med oss hur vi har gjort och tänkt. Det är ganska mycket att tänka på, så det blir flera inlägg för att täcka det mesta.

För tre år sedan bestämde vi oss på Johannas för att starta ett företag som bedriver kretslopsbaserad odling av fisk och grönsaker i stor skala. Metoden vi skall använda kallas för akvaponik. Vi har erfarenhet från odling samt att starta och driva företag upp till 100 anställda. Vi har studerat kretslopsbaserade odlingssystem under många år. Men, vi har inte drivit en akvaponik tidigare och vi vet att en av problemen folk stöter på när de börjar med akvaponik är att det ofta bygger en storskalig anläggning för tidigt. Man måste lära sig att driva en akvaponik, som innehåller ett mini-ekosystem med fisk, bakteriekulturer och grönsaker.

Vi bestämde oss för att bygga en pilotanläggning på Husby Gård i Vallentuna, norr om Stockholm. Husby Gård ägs av William, som är delägare i Johannas. Vi valde att använda en tredjedel (290 m2) av en före detta mjölkgård, som är på ungefär 900 m2.

Micke och William in ladugården
William och Micke i ladugården på Husby Gård.

Om man skall bygga en akvaponik, liten eller stor, så bör man studera först. Vi har tre källor av information och inspiration som vi kan rekommendera.

”Grundkursen” i akvaponik får man från FNs jordbruksorgan FAO. Det är en bok i PDF format som man kan ladda ner: Small-scale aquaponic food production, FAO 2014.

FAO Small-scale aquaponic food production

Vår akvaponi är delvis baserad på en beskrivning av en akvaponi från boken The Aquaponics Farmer: A complete Guide to Building and Operating an Aquaponic System, av Adrian Southern och Whelm King.

The Aquaponics Farmer, Southern & King.

Ska man driva en akvaponik i en mindre skala, säg på 1000 m2 odlingsyta. Då kan man kanske klara sig med det man lär sig från böckerna. Men vi rekommenderar starkt att man går på ettåriga kursen Fisk- och skaldjursodling som går på distans i Lysekil. Fiskodlingen är den känsligaste delen i en akvaponi, och det kan vara mycket problematisk om fisken dör. Dessutom är det lagkrav i Sverige på att ha lämplig utbildning vid kommersiell djurhållning.

YH Fisk- och skaldursodling på distans 210 YH poäng.

Vi har också lärt oss mycket från studiebesök, hos bland annat:

Ouroboros Farms, Half Moon Bay, California
Sundrop Farms, Port Augusta, Australien
Seawater Greenhouse, London, UK
Duurzame Kost, Eindhoven, Nederländerna
De Kruidenaer, Etten-Leu, Nederländerna
Rijk Zwaan, De Lier, Nederländerna
Dry Hydroponics, Schipluiden, Nederländerna
GrowUp Box, London, UK
Gårdsfisk, Skåne, Sverige
Ljusgårda, Tibro, Sverige
Svensk Aquaponik, Haninge, Sverige, och
Peckas Naturodlingar, Härnösand, Sverige.

Det är många fler aspekter av att driva en akvaponik att ha kunskap om dock. Vi har byggt vår pilotanläggning helt själva (med några få undantag). Man lär sig väldigt mycket på det. Det är lärdom som är väl värt det i våra ögon, då vi ämnar skala upp det vi gör mycket större, och då behöver vi förstå varför saker och ting är designade som de är.

I sitt team så bör man ha minst grundläggande kunskap om det följande:

  • Fiskodling
  • Grönsaksodling
  • Vattenkemi
  • Ekosystem
  • Försäljning
  • Marknadsföring
  • Företagsekonomi, som bokföring mm.
  • Livsmedelssäkerhet
  • Tekniska system, som pumpar, syremätare, kylning, värme, mm
  • Informations Teknologi (IT) system

I nästa blog så skall vi titta på den design som vi valde och de ändringar som vi gjorde i designen längs vägen.

Texten i detta inlägg är licensierad under Creative Commons BY-NC-SA International.